Anfall nummer två som hon tappar medvetandet sen i Julas. Hade glömt bort hur rädd jag blev och vilken panik jag fick första vändan och hur jag fått det när de påbörjats men aldrig gått hela vägen. Trodde dock att de aldrig mer skulle gå hela vägen då dom ofta är påväg men går att avstyra. Hur fan skall jag lära mig?! Tårarna sprutade och jag skrek åt henne "men börja andas då!!!" I ren panik tills jag tillslut försökte skaka henne och märker det är för sent. Hon är blek och blå i hela ansiktet och hon har tuppat av. Ingen Dennis att kasta över det på bara en gravid känslig mamma i panik. Bästa för barner är närhet och lugn, hur fan skall jag lyckas med det?! Jag är allt annat än lugn och trygg i situationen. Jag tänker döden direkt.